
Skrevet af:
Peter Humaidan
04. april - 2022
Enligt specialistläkaren Peter Humaidan är det viktigt att skilja mellan spermiekvalitet och spermiekvantitet, vilket är vad ett normalt spermaprov visar idag. I artikeln förklarar han skillnaden.
Kvalitet eller kvantitet
Först och främst är det viktigt att skilja mellan kvalitet och kvantitet, för när vi idag talar om ett spermaprov säger vi: "Du har en normal spermakvalitet", men vad som egentligen menas är att mannen har en normal spermakvantitet – det vill säga antalet spermier. I princip kan kvaliteten på ett spermaprov endast bestämmas genom en djupare undersökning av sperman och genom att gå in i spermiecellernas DNA. Först då vet man något om kvaliteten.
Vi intervjuer
Peter Humaidan, Professor vid Århus
Universitet och specialistläkare i gynekologi
och obstetrik. Till vardags är han överläkare på
Fertilitetskliniken, Regionshospitalet Skive. Har
skrivit boken "Supersæd" (2021).
Det är lite som att titta på en person med en namnskylt – det kan vara en vacker man eller en vacker kvinna, och du kan få intrycket att det här verkligen är en vacker person. Men du vet ju faktiskt inte något om personens inre egenskaper: Det kan vara så att personen inte har ett särskilt vackert inre. Och detsamma gäller för spermier. Därför måste man till en början skilja mellan de två.
Mätning av sperma idag
I mer än 100 år har vi mätt spermiekvantiteten på det här sättet, då metoden togs fram i 1916, där man i princip går in och tittar på hur många de är, hur de ser ut och hur de simmar. Det är ett bra övergripande sätt att bedöma en spermiecell, men det ger inte hela svaret.
Detta är vad som idag kallas WHO-kriterierna, men det finns flera av oss som anser att vi ligger så långt framme tekniskt sett att vi bör utvidga undersökningarna.
Personligen tycker jag inte att det är rättvist mot männen att vi enbart använder en 100 år gammal metod för att bedöma deras spermier.
Naturligtvis är standardmetoden enligt WHO-kriterierna fortfarande den viktigaste grunden, men vi måste börja gräva djupare i dag. Och där kan man alltså titta på DNA:t.
Väckarklockor
Om vi tittar på vad som händer runt om i världen var den senaste väckarklockan en studie för några år sedan där man undersökte spermiekoncentrationen – det vill säga mängden – i västländerna. Det var en mycket stor inventering som visade att spermiernas antal totalt sett hade minskat med 50 procent under de senaste 40 åren. Och här pratar vi om USA, norra Europa, Australien och Nya Zeeland. De typiska västländerna. Det motsvarar en minskning med cirka 1-2 % per år.
Samtidigt finns det en något mindre studie från Kina, där samma drastiska minskning av spermiekoncentrationen har observerats under de senaste 20 åren. Och vad är det som är intressant med det? Ja, naturligtvis finns det en reservation här eftersom västvärlden kan jämföras med Kina (som vi inte vet så mycket om innan Kina blev mer "västerländskt"), men siffrorna tyder ändå på att den västerländska livsstilen och levnadsstandarden, som har blivit alltmer framträdande i Kina, har en inverkan.
Vad påverkar sperma?
I dag vet vi att det finns vissa externa faktorer – vad vi kallar den giftiga cocktailen – som vi omger oss med. Det är bekämpningsmedel, ftalater, parabener, luftföroreningar, kvicksilver osv. Allt detta har en negativ inverkan på spermiekvaliteten.
Dessutom vet vi också att vår livsstil i västvärlden har en negativ inverkan – vi talar om snabbmat, alkohol, stora mängder kaffe och rökning, snus, tuggtobak etc. – framför allt på spermiernas kvalitet (DNA) och i viss mån även på kvantiteten (antalet spermieceller) och hur de simmar.
Oförklarligt barnlös
Det som vi på Fertilitetskliniken i Skive fokuserar mycket på är de så kallade "unexplained", det vill säga oförklarligt barnlösa. För flera år sedan tittade vi på en studie där vi undersökte alla våra patienter. Här erbjöds de en DNA-undersökning, och sedan gick vi in och tittade på hur paren klarade sig i förhållande till deras DNA-skadesiffror.
Om mer än 20 procent av spermierna har DNA-skador börjar man få problem med bli gravid – både hemma och på fertilitetskliniken. Om man har mer än 30 procent skador är det mycket svårt att bli gravid – och här ser vi många dåliga graviditetsresultat och många tidiga spontana aborter både hemma och på kliniker.
Ögonöppnaren för oss var att 20 procent av de män som hade ett helt normalt spermaprov (kvantitet) hade så allvarliga DNA-skador att de var den omedelbara orsaken till infertilitet.
Dessa par var alltså inte oförklarligt barnlösa – problemet låg hos mannen. Och det var alltså 1 av 5! Så man kan säga att det är en slags illusion att man skulle få ett helt korrekt svar från en gammaldags studie som bara tittar på antalet spermier och hur de simmar. För det är inte tillräckligt.
Mitt mål – tillsammans med andra yrkesverksamma på internationell nivå – är därför att DNA-analyser ska vara standard vid sidan av vanliga spermaprover, och lyckligtvis håller man på att nå samförstånd om detta. I dag täcker inte den offentliga sjukvården analysen, som kostar cirka 2 000 kr om du vill göra den själv.
Min förhoppning på detta område är att det inom de närmaste 5-10 åren kommer att bli normalt att DNA i mannens spermier undersöks som en del av utredningen. I USA rekommenderas oförklarligt barnlösa personer och personer med graviditetsförluster att göra ett DNA-test innan de fortsätter med behandling. Jag tycker att det här är en bra idé – i slutändan kommer det att spara pengar åt samhället och framför allt spara paret för mycket sorg.
Kan du göra något själv?
Först och främst kan man säga att den giftiga cocktail som vi talade om tidigare ligger på politikernas bord – och där är det svårt att göra något själv som man. Det är en hel "supertanker" som måste vändas.
Som man kan du dock göra något åt din livsstil. Många män tror att de har en bra livsstil, men i själva verket är det väldigt få som har det. I november 2021 publicerade vi en studie där vi lät 30 män ändra sin livsstil i tre månader och sedan göra DNA-undersökningar före och efter. De män som deltog kännetecknades av att de flesta av dem, tillsammans med sin partner, hade haft upprepade misslyckade IVF-försök och att de flesta av dem hade 20 till 40 procent DNA-skador.
Efter att männen hade ändrat sin livsstil i tre månader (enligt våra riktlinjer) såg vi ingen förändring i själva spermieantalet, men vi såg en betydande minskning av DNA-skador: I genomsnitt minskade männens DNA-skador med 7,2 procentenheter. Och om vi nu säger att det för en man är viktigt att ligga under 20 procent – vilket vi såg i den tidigare beskrivna studien – så kan du faktiskt göra något själv!
Balans
Som med all ideologi handlar det om balans, varken för mycket eller för lite. Många män är bra på att bara sätta sig vid matbordet och sedan har deras partner förberett ett helt gäng olika preparat för dem.
Jag har haft män hos mig som har blivit D-vitaminförgiftade för att de helt enkelt fått för mycket D-vitamin. Och sen får man också DNA-skador.
Det handlar alltså om att hålla sig till ett minimum. Därför har vi också försökt hitta en "formel" som är effektiv och billig: Som man behöver du ta en multivitamin, 1 gram omega 3 och 100mg Q10 om dagen – that’s it. På så sätt är du säker på att få i dig de vitaminer och antioxidanter du behöver. I allmänhet handlar det om att tänka sig om och vara kritisk: Det finns nämligen många företag som tillverkar preparat för män där effekten inte har undersökts – och som till och med kan innehålla för mycket av vissa saker.
Mäns hälsa
Nu är det män vi pratar om. Och utan att generalisera för mycket föredrar män att hålla sig borta från sjukhus och läkare osv. Det betyder också att när vi pratar om sperma och problem kommer de flesta män att göra sitt absolut bästa för att förändra saker och ting så att han inte är orsaken till sina och sin partners "problem". Och det är det som är bra med den manliga patienten, eftersom han går in i detta med nacken böjd.
När det gäller hälsoråd är mycket av det inte så komplicerat – och många av råden bygger på rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Om du som man vill ha barn ska du sluta röka och dricka mindre än fem enheter i veckan. Här rekommenderar vi färre än danska folkhälsomyndighetens 14 enheter, vilket vi baserar på studier från Rigshospitalet där en minskning av spermiekoncentrationen redan har setts vid mer än 5 enheter per vecka. Kosten är också baserad på rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten: Minska proteinintaget – som många män får alldeles för mycket av – och ät inte mer än 500 gram bearbetat kött i veckan, ät mer fisk och fjäderfä, ät 600 gram grönsaker om dagen och inta i övrigt en varierad kost.
Sen ska man undvika att vara överviktig. Övervikt kan orsaka mer värme mellan låren, eftersom de är breda, och detta skadar spermiernas DNA. Testiklarna fungerar som en värmeutjämningskammare där pungen expanderar för att avlägsna värmen om det blir för varmt. Men om den är klämd mellan låren är det svårt för den att avleda värmen, och det skadar DNA:t.
Det har diskuterats en del (inte tillräckligt mycket) om att bära en mobiltelefon i fickan. Vissa studier tyder på att det påverkar ditt DNA negativt om du bär en mobiltelefon i fickan mer än fyra timmar om dagen, på grund av de elektromagnetiska vågor som kommer från telefonen.
Det är lite samma sak med datorn: Om du sitter med din bärbara dator i knät hela dagen är du också mycket nära de elektromagnetiska vågorna – och det bör du försöka undvika. På samma sätt bör man undvika för mycket sätesvärme. Om du sitter med sätesvärme i 15-30 minuter per dag påverkas naturligtvis inte dina spermier, men om du sitter 3-4-5 timmar per dag eller kör långa sträckor kan det uppstå problem.
Ett annat är vad vi skulle kunna kalla ett "pitstop" i bitestikeln: Ju längre tid spermierna befinner sig i pitstop i bitestikeln, desto längre utsätts de för oxidativ stress, vilket populärt uttryckt startar nedbrytande processer i spermiecellen. Alltså: ju oftare utlösning, desto mindre DNA-skador. När sperman har producerats i testikeln kan den ligga och mogna lite, men den ska inte ligga i bitestikeln och idissla i många dagar. Det finns faktiskt ett direkt samband mellan abstinenstid (avhållsamhetstiden) och DNA-skador.
En amerikansk kollega berättade för mig att om en man måste lämna ett spermaprov på måndag hos dem får han veta att han måste ha haft utlösningar på fredagen och söndagen, det vill säga dagarna före. Och det rekommenderar vi faktiskt även hos oss.
Ingenting är permanent
En man producerar cirka 1 000 nya spermier per sekund, medan en kvinna har det antal ägg som hon föddes med. Det som är bra för mannen är att han har möjlighet att ständigt förändra det han producerar.
Om jag som man har en dålig livsstil och bestämmer mig för att ändra den är produktionstiden 66 +/- 8 dagar, och först då kan man eventuellt se någon skillnad.
"Förberedelser för faderskap"
Det fantastiska är att kvinnans ägg faktiskt kan reparera DNA-skador i spermiecellen. Tänk bara på att det unga ägget är bäst, medan det äldre ägget har svårare eller ingen förmåga att reparera DNA-skador.
Som man kan du riskera att överföra DNA-skador till ditt ofödda barn, så det finns många goda skäl att göra något åt din livsstil i god tid – jag brukar kalla det förberedelser för faderskap: Lev ditt liv och gör vad du vill, men tre månader innan du börjar med ditt babyprojekt kan du fundera på om det finns något du kan göra annorlunda och ändra i god tid – och naturligtvis se till att få det gjort!
I allmänhet finns det väldigt lite förebyggande och förberedande för mannen vid önskan om en graviditet, medan damtidningarna är fulla av råd före och efter en graviditet för kvinnan. Det har att göra med att sperma historiskt sett har varit ett tabu både kulturellt och historiskt: Sperma är egentligen inget man pratar om eftersom sperma har att göra med sex och onani. Och onani har alltid fått de röda lamporna att lysa. Men nu, år 2022, måste vi prata om sperma!
Meddelande
Jag vill inte stå med pekfingret och säga till unga män att de inte ska göra det ena eller det andra. När allt kommer omkring producerar männen ständigt nya spermier, så som tur är finns det oftast ingen bestående negativ effekt. Men det är viktigt att tänka över sin livsstil innan man vill ha barn.
Det kan hända att du i slutändan inte kan göra barnet själv, men du kan åtminstone erbjuda och förmedla det bästa arvsmaterialet som du har att erbjuda.