Läkaren: Vad händer i nedregleringsfasen?

Intervju med Marie Louise Wissing, Aleris Hamlet Fertility

Vad händer egentligen i kroppen vid nedreglering?

Nedreglering innebär att man ger ett läkemedel som bromsar kroppens egen frisättning av de follikelstimulerande hormonerna FSH och LH. Därför kommer din egen äggutveckling att avstanna under nedregleringen och kommer först igång igen när FSH eller LH tillförs utifrån. Nedregleringen pågår i minst två veckor innan den önskade effekten uppnås.

Den typ av läkemedel som används för detta ändamål kallas GnRH-agonist.

När en kvinna får ett GnRH-agonistläkemedel töms LH- och FSH-lagren – och det produceras efterföljande inget nytt LH och FSH. Det stängs faktiskt helt ner för det. Det innebär att kvinnan först upplever en rejäl ökning av LH och FSH när lagren ska tömmas – och sen ingenting alls. Detta är också anledningen till att nedregleringen pågår under minst två veckor.

Varför vill man göra det?

Syftet med att tömma lagren av FSH och LH är att kontrollera follikelutvecklingen. När du har tömt lagren och det därmed inte finns någon äggutveckling kan läkaren börja med stimulering – det vill säga tillsätta LH och FSH och ha full kontroll över processen.

Hos vissa kvinnor börjar äggmognaden redan i den föregående cykeln och dessa kvinnor kan uppleva att få färre ägg än förväntat under ett kort protokoll, eftersom några få folliklar har ”tjuvstartat” sin tillväxt före menstruationen – dessa äggblåsor kommer redan på dag 2-3 i menscykeln ha nått så långt i sin tillväxt att de kan hindra andra äggblåsor från att mogna under det korta protokollet.

Bör nedreglering alltid ske i samband med menstruation?

I princip kan du börja nedregleringen när som helst, men vanligtvis väljer man att börja nedregleringen ungefär en vecka före din förväntade menstruation. Det beror på att det vid den tidpunkten i cykeln vanligtvis finns färre äggblåsor som kan svara på den första vågen av FSH och LH som kommer precis när nedregleringen börjar.

Hur kontrollerar man att nedregleringen är framgångsrik?

Vi utför en skanning efter att kvinnan har varit i nedreglering i två veckor. Vi undersöker om nedregleringen har fungerat som det var tänkt. Om nedregleringen har verkat ordentligt är endometriet tunt och äggblåsorna små. I vissa fall är kvinnors äggblåsor jättebra på att fånga upp den första vågen av LH och FSH som kommer när man börjar med GnRH-agonisten. Om så är fallet kommer follikelmognad att ske och äggblåsorna kommer att växa. Det visar sig som en eller flera cystor på skanningen. Cystorna är folliklar som har påbörjat sin mognadsprocess men som inte har brustit. Det kallas ”flair up”. Om detta inträffar fortsätter du med nedregleringen i ytterligare en vecka och sen skannas du igen. Du får den önskade effekten av nedregleringen först när ”flair-up” är borta.

Varför ska man egentligen ”nedregleras”?

I en normal cykel har man hormonsvängningar kontinuerligt, vilket löpande gör att äggblåsorna mognar. Det är precis det som man vill bromsa i det långa protokollet och med nedregleringen.

Hos vissa kvinnor börjar äggblåsorna mogna redan under den föregående cykeln. Så när du skannar dem i början av cykeln kan det redan finnas några äggblåsor som är ganska stora (10-11 mm). Om du har det tillväxtmönstret kan du riskera, om du genomgår ett kort protokoll, att du faktiskt utvecklar något färre äggblåsor än vad du annars skulle ha gjort. Det beror helt enkelt på att kroppen redan har bestämt vilka äggblåsor som ska få växa. Den fattade det beslutet redan i den föregående cykeln.

När det händer kan du faktiskt få ut mer ägg genom att köra ett långt protokoll. Det kan man eftersom du bromsar äggblåsorna som tjuvstartar – genom att starta nedregleringen. På så sätt är alla äggblåsor lika stora när vi börjar ge hormoner.

Vilka är symptomen vid nedreglering?

Faktum är att symptomen vid nedreglering är exakt desamma som för klimakteriet. Det kallas ”symtom på östrogenbrist”, eftersom östrogennivån blir mycket låg under nedregleringen som ett resultat av att äggblåsorna inte får någon signal att växa.

Lyckligtvis är du bara i nedreglering i några veckor och de flesta kommer inte att uppleva några allvarliga symtom. Vissa kan uppleva huvudvärk, värmevallningar och svettningar i slutet av nedregleringen. Det är exakt samma symtom som man har i klimakteriet. De kvinnor som oftast upplever symptomen är de som befinner sig i nedreglering längre än de normala två veckorna.