Läkaren: Hur kan jag bli bättre på att förstå ”äggreserv” och ”äggkvalitet”?

Har du någonsin hört talas om begreppet äggreserv?

Det låter som en liten bank fylld med ägg – och det är det i princip också. Det är en ”besparing” du föds med och som mer eller mindre snabbt töms tills du kommer i klimakteriet. Om du har blivit utredd har du säkert hört talas om begreppet ”AMH”-värde, som mäts med ett blodprov. Och det är det som vi som läkare använder som en indikator på din äggreserv, ofta tillsammans med ett ultraljud.

Vad innebär ”äggreserv” för mig?

Kvinnans ägg bildas redan medan hon bara är ett foster.

Efter födseln bildar hon inga fler ägg. Så äggen du har är ett sorts bankkonto över äggceller som kommer att användas i resten av ditt liv tills kontot är tomt. Du är född med cirka 1 miljon äggceller, och man skulle kunna tro att det var mer än tillräckligt. Men de allra flesta äggceller kommer att försvinna av sig själv som en del av en naturlig process.

När puberteten börjar och du blir fertil, kommer det alltså ”bara” att finnas runt 400 000 äggceller kvar. Äggcellerna fortsätter att försvinna, och även om du har ungefär 400 ägglossningar under hela ditt liv, så kommer det inte att finnas fler ägg kvar när du fyller 50 år. Även om du bromsar dina ägglossningar, till exempel genom att ta p-piller eller vara gravid, kan du inte bromsa det faktum att äggcellerna försvinner.

Hur ska jag tolka min äggreserv som visades med ett blodprov?

Äggreserven kan mätas med ett hormonblodprov som kallas Anti-Müllerskt hormon, AMH. AMH produceras i små (tidiga) äggblåsor (folliklar) i äggstockarna.

Ett annat sätt att bedöma äggreserven är att räkna ut det synliga antalet äggblåsor (antrala folliklar) i äggstockarna genom en ultraljudsundersökning i slidan. Värdet representerar antalet äggblåsor som ”mognar” från äggstockarna i samband med ägglossning. Många äggblåsor genomgår en mognad, men endast en genomgår ägglossning. Med hjälp av kunskap både om nivån av AMH i blodet och/eller antalet äggblåsor kan jag få en indikation på hur stor äggreserv du har. AMH ger information om storleken på äggreserven men berättar ingenting om kvaliteten på äggen eller om du har ägglossning.

Till exempel har kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) oftast mycket hög AMH, som indikerar en stor äggreserv, men är ofta in-/subfertila eftersom de inte alltid har ägglossning. Av praktiska skäl används AMH (tillsammans med kunskap om antalet äggblåsor) för att förutse hur äggstockarna kommer att reagera på hormonstimulering under fertilitetsbehandlingen.

På så sätt kan vi individualisera behandlingen så att du bara får den dos som krävs för att ett tillräckligt antal äggblåsor ska mogna utan överstimulering av äggstockarna. Men vi är medvetna om att AMH i första hand kan förutse svaret på hormonstimulering, snarare än själva graviditetschansen.

Kan jag använda AMH-värdet för att förutse min ”fertila ålder”?

Om du inte är i fertilitetsbehandling utan bara vill veta din äggreserv för att veta hur fertil du är och ”hur lång tid” du har kvar som fertil, har forskningen tyvärr visat att AMH-mätningar inte är lämpliga för detta ändamål. Det kan inte ge ett avgörande svar, och du kan riskera onödig oro om du får ett lågt AMH-nummer som gör att du tror att du är infertil eller så kan det ge en omvänd falsk försäkran om att en hög AMH-mätning gör att du tror att du inte kommer att ha problem med att bli gravid.

Det är min starka rekommendation att det bara är hos fertilitetsspecialister, t.ex. en läkare på en fertilitetsklinik eller fertilitetsrådgivningsklinik som du kan få ditt resultat på ett AMH-prov tolkat och förklarat för dig.

I allmänhet kan jag säga att om AMH är lågt, är det en indikation på att du har få ägg kvar, vilket kan vara ett dåligt prognostiskt tecken om du som kvinna måste genomgå fertilitetsbehandling

Så vad betyder ”äggkvalitet”?

En riktigt viktig parameter är inte bara äggreserv, det vill säga antalet. Äggens kvalitet är minst lika viktig!

Förutom att antalet ägg minskar med åldern, minskar även äggcellernas kvalitet. Äggen är trots allt lika gamla som du är, och de många åren “på lager” ökar risken för att äggen inte kan befruktas och förvandlas till en graviditet och i slutändan ett levande barn. Med ålder ökar risken för kromosomfel, och risken för graviditetsförlust är också signifikant.

En stor dansk studie har visat att risken för missfall var 55 % hos kvinnor på 42 år, medan den hos unga kvinnor (mellan 20-24 år) var 9%. Den minskande fertiliteten med åldern är förmodligen både ett uttryck för antalet ägg och kvaliteten på äggen som minskar efter tid.

Vad innebär äggreserv och äggkvalitet för min fertilitet?

Båda faktorerna innebär att din ålder som kvinna förmodligen är den viktigaste faktorn för huruvida du uppnår en graviditet. Förutom att antalet och kvaliteten på äggceller minskar, ökar också risken för andra sjukdomar som kan påverka fertiliteten med åldern, t.ex. metabola sjukdomar, muskelknutor i livmodern, sexuellt överförbara sjukdomar, cancer och endometrios. I hårda siffror betyder det att den månatliga chansen att bli gravid bara är hälften så stor i 35-årsåldern jämfört med i 20-årsåldern.

Vid 40 års ålder kan endast en av tre kvinnor bli gravid, och om hon gör det är risken för graviditetsförlust ca 50 %. De nedslående siffrorna gäller inte bara kvinnor som försöker bli gravida på naturligt sätt. Studier har visat att din ålder är avgörande för om fertilitetsbehandlingen slutar med ett barn.

Stora danska studier har visat att sannolikheten för att få barn fem år efter att fertilitetsbehandlingen påbörjats är nästan 80 % om behandlingen påbörjas innan kvinnan har fyllt 35 år. Detta sjunker till 61 % om kvinnan är 35-40 år gammal, medan inom fem år är sannolikheten för ett barn ner till 26 % för kvinnor över 40 år.

Med andra ord får 39 % av 35-40-åriga kvinnor och 74 % av kvinnorna över 40 år inget barn – trots fertilitetsbehandling.

När går jag in i klimakteriet?

I allmänhet börjar det låga antalet äggceller bli ett problem för graviditetschansen från och med omkring 35-årsåldern, men det här är väldigt individuellt, från kvinna till kvinna. De flesta kvinnor kommer att uppleva gradvis minskad fertilitet ungefär 10 år innan de går in i klimakteriet.

Kvinnor går i genomsnitt in i klimakteriet när de är 52. Dvs. att ägglossningen och menstruationerna upphör helt – och därmed försvinner också fertiliteten. Kvinnor i 40-årsåldern, kommer därför att ha en lång period där de fortfarande har regelbundna menstruationer, men kan ha mycket svårt att bli gravid. Det finns dock stora skillnader från kvinna till kvinna, och du som kvinna kanske inte vet exakt när din fertilitet kommer att upphöra.

Vi har alla hört historier om kändisar som blev gravida sent i 40-årsåldern – och det är verkligen inte omöjligt heller. Men det finns ingen garanti för att det gäller dig också. Men kan man inte få sin äggreserv undersökt och därmed ”smygkika” in i framtiden och se när ens fertilitet tar slut, tänker du? Svaret är både ja och nej: Ja, man kan mycket väl mäta äggreserven, men nej, tyvärr kan det inte ge ett korrekt svar på hur länge du kan bli gravid.

Læger Formidler garanterar endast riktigheten, bevisen och de fackliga beläggen i artiklar de själva har skrivit. Du kan läsa mer om dem här.

Referenser:

Pilsgaard F, Grynnerup A, Løss K, Pinborg A. Klinisk anvendelse af antimüllersk hormon i fertilitetsbehandling. Ugeskr Læger. 2017;

Pinborg A, Nielsen H, Bojer D, Hansen B. Nedsat frugtbarhed (Infertilitet). I: Patienthåndbogen

Vidensrådet for nedsat frugtbarhed 2000