Sexolog: Om sex, lust och ditt förhållande till din kropp efter en fertilitetsbehandling

Lea Sorgenfrei är utbildad parterapeut och sexolog som specialiserat sig på bristande lust och smärta i underlivet, t.ex. vulvodyni, vaginism eller smärta efter förlossning eller fertilitetsbehandling. Lea hjälper också par som vill förbättra kommunikationen i sitt förhållande, har sexuella utmaningar eller negativa mönster i sitt förhållande.

När man genomgår fertilitetsbehandling är det en riktig berg- och dalbana. Först och främst är det erkännandet om att man måste genomgå någon form av behandling efter att kanske ha försökt bli gravid själv under en lång tid och efter att ha upplevt förluster och sorg i samband med detta. Det är ofta en lång utredningsperiod, en massa tester och möjligheten att behöva genomgå hårda hormonbehandlingar som i hög grad påverkar vårt humör, vår kropp och ibland nästan vår personlighet. Det är en lång berg- och dalbana som vi bara måste hoppa på.

Under fertilitetsbehandlingen upplever många kvinnor, kanske utan att tänka på det, att de åsidosätter sina egna fysiska och psykiska behov. Eftersom vi inte har något behov av att konsumera dessa hormoner. Vi känner inte heller ett behov av att ta av oss trosorna och lägga oss på en bänk medan läkare i vita rockar ”rotar” i den mest intima, sårbara och känsliga delen av våra kropp.

Vi gör det i vetskap om att vi kanske kommer att lyckas den här gången och att alla dessa tester och smärtsamma procedurer då kommer att vara glömda. Kanske tänker vi inte ens på det, utan biter ihop för att få det överstökat.

Det är förståeligt att en sådan berg- och dalbana påverkar dessa saker i hög grad. Det är helt logiskt. På min klinik möter jag många kvinnor som vänder sig till mig flera år efter fertilitetsbehandlingen. De står på andra sidan det stora havet som de en gång korsade. Och ofta upplever kvinnor som har genomgått fertilitetsbehandling att det kan vara riktigt svårt med sex, underlivet och lusten att vara intim med en eventuell partner. Vissa kvinnor upplever smärta vid samlag, medan andra tycker att sexet blir för intensivt och ”för mycket”. För andra har lusten bara försvunnit och för de flesta är det en blandning av allting.

Det är då som vissa efter en tid söker sig till en sexolog som jag. För varför ska det vara SÅ svårt med ett sexliv och intimitet? Nu är fertilitetsbehandlingen ju över.

För mig är det logiskt att det inte nödvändigtvis är det lättaste i världen att hitta intimitet och den stora lusten till sex efter behandlingen. För när du har utsatt din kropp, ditt psyke och din mage för ett hav av tester, både externt och internt, och kanske fått hormoner och levt i osäkerhet och turbulens under en lång tid, är det helt normalt, naturligt och hälsosamt att kroppen reagerar och säger nej tack till allt som händer från naveln och nedåt.

Vår kropp är smart och vill bara ge oss en välförtjänt semester där vi får ha vår kropp och särskilt vårt underliv för oss själva. Det är en bra idé att lyssna på detta och verkligen vara snäll mot din kropp - och inte minst mot dig själv.

Det kan vara svårt och kanske till och med obekvämt eller smärtsamt att behöva återuppta sitt sexliv. Och hur var det nu, och kan jag ens känna lusten någonstans?

Om du känner igen dessa känslor ska du veta att du inte är ensam. Det finns många människor i samma båt som känner till dessa tyvärr ofta tabubelagda känslor och tankar.

Oavsett om fertilitetsbehandlingarna har lett till ett barn eller inte är det nästan oundvikligt att resan har påverkat ditt sinne, din kropp, din lust och ditt underliv. Det är helt normalt och faktiskt också väldigt hälsosamt och naturligt. Våra kroppar reagerar egentligen bara på ett hälsosamt sätt eftersom fertilitetsbehandlingar är hårda för kroppen.

Det betyder inte att det måste förbli så eller att det inte kan förändras. För det kan det. De flesta av de klienter som jag träffar med dessa problem återhämtar sig efter 1-3 sessioner och får verktyg för att skapa ett lugn i både sin kropp, sitt sinne och underliv. De får långsamt öppna upp sig, så att begär, gränser och njutning kan kännas tydligare och mer medvetet.

Det första steget du kan ta är att vara snäll mot din kropp. Jag gissar att du på vägen kan ha varit riktigt arg på både din kropp och ditt underliv för att de inte ”fungerade som de skulle”. Det är helt normalt att tänka och känna så. Men tänk på vad din tuffa, starka kropp har gått igenom - den har hjälpt dig, den har funnits där med dig genom allt den har blivit utsatt för, den har varit en hel del på utställning och nu behöver den lite uppskattning. Det är din tuffa, starka kropp som inte har haft mycket att säga till om i allt detta. Nu säger den något. Nu höjer den ett finger och säger ”Öh, hej... Får jag säga något nu?”

Så om det är möjligt, se på din kropp med kärlek, ömhet och omsorg och säg till den att du lyssnar på den, att du tycker att den har gjort det riktigt bra och att du är tacksam för att den har varit med dig på resan. 

Vad kan du själv göra för att gå vidare från sådana känslor?

Tänk på följande. Vad är bra för dig och din kropp? Vad gör dig glad? Det som gör dig glad gör också din kropp, ditt underliv och din lust glad. Hur kan du få in mer lugn, glädje och njutning i ditt liv?

Och det är okej att börja i liten skala. Vare sig det handlar om att ta en promenad, dricka vin med vänner, lyssna på en bra podcast, sticka eller rita, dansa, simma, göra byggprojekt, ligga under täcket och titta på tecknade serier, spela fotboll, lösa sudoku...

Börja sakta men säkert att lyssna på och respektera din kropps signaler. Börja känna efter. Är du hungrig, fryser du, vill du vara social, vill du vara ensam och tyst, är du spänd nu eller är du avslappnad? Spänner du ditt underliv just nu? Andas du?

Vänd blicken inåt och vad du känner i din kropp. Och var snäll mot dig själv och din kropp. Jag vet att det kan låta väldigt vagt och också kan vara lättare sagt än gjort. Men det är värt att försöka vara snäll mot dig själv, din kropp och ditt underliv.

Och då kommer vi till ärlighet. Prata med din eventuella partner om varför sex och intimitet kan vara svårt för dig just nu. Att det sätter saker och minnen i rörelse hos dig. Kanske känner din partner likadant.

Senast det var aktivitet runt underlivet var under behandlingen och sedan kanske under graviditeten och eventuellt under förlossningen, som också kan vara en omvälvande upplevelse för många kvinnor. Och nu ska det bli aktivitet runt det området igen. Det är svårt och kräver nya erfarenheter, att aktiviteten kring underlivet kan vara mild och behaglig och kanske till och med rolig eller lustfylld. Acceptera ditt eget tempo och prata ärligt om det.

Och var medveten om att det här är svårt. Och att det är något som de flesta människor och par kämpar med ibland, även de som inte har genomgått fertilitetsbehandling. Det är ett mycket känsligt ämne för oss alla och därför är det tyvärr ganska tabubelagt. Men samtidigt helt normalt. Så om det är för svårt att ta sig ur den onda cirkeln på egen hand kan du söka hjälp hos en skicklig parterapeut och/eller sexolog som du litar på.

Du och ni är inte ensamma och det finns något att göra. Det viktigaste steget, och ibland det svåraste, är att börja se mer varsamt på dig själv och tillåta dig själv att njuta i stället för att kämpa. Det är mer än okej.