Vi frågade vårt community: Hur balanserar du arbete och behandling?

Många berättar för sin arbetsplats om fertilitetsbehandlingen – och det kan skapa ett lugn.

Majoriteten berättar för sin chef om sin fertilitetsbehandling (68 %), medan 32 % säger att de har valt att inte berätta för sin chef. Flera kvinnor som väljer att inte berätta säger att de är rädda för att det kan få negativa konsekvenser att vara öppna, till exempel att de kan bli fråntagna uppgifter och ansvar – eller i värsta fall få sparken.

”På min nuvarande arbetsplats har jag upplevt att kvinnliga kollegor har blivit fråntagna eller fått mindre ansvar så fort de berättat om sin graviditet. Min rädsla är att uppleva samma sak om jag berättar att vi genomgår en fertilitetsbehandling. Jag är rädd för att min karriär blir satt på stand by och sen kommer jag varken att ha den karriär eller den familj jag vill ha”. Sarah, arkitekt

”Jag arbetar i en bransch som består av 97 % män. Vi jobbar hårt och har helst inga sjukdagar. Det finns ingen kultur att prata om eller ta hänsyn till sådana ’privata problem’” Kristina, snickare

Lyckligtvis har många haft en bra erfarenhet av att berätta för sin chef på jobbet. Det har gett dem större flexibilitet när det gäller möten på kliniken och har inneburit att de har haft färre sjukdagar än de hade innan de var öppna med det.

”På mitt gamla jobb var jag inte öppen med min behandling. Jag kände inte att jag kunde säga det till min chef. Min nuvarande chef är kvinna och har själv barn. Det gjorde det lättare för mig att öppna mig. Jag har färre sjukdagar nu än jag hade tidigare. Jag tror att det har tagit bort en mental press från mig och att det har blivit lättare att förena det med mitt arbete.”

Vissa använder sina egna semesterdagar, andra undviker det och använder andra ”ursäkter”.

38 % använder sina egna semesterdagar när de behöver tid eller lediga dagar för sin fertilitetsbehandling. Vissa säger att de inte visste att om deras läkare har rekommenderat fertilitetsbehandling har de rätt till ledighet utan att använda semesterdagar, eftersom detta går under sjukfrånvaro.

Fakta:
§ 56-avtal kan endast gälla frånvaro för medicinskt rekommenderad behandling. Därför är det ett krav att en läkare har fastställt att det finns ett behov för behandling. Beslutet om behandling gäller vid den tidpunkt då den behandlande läkaren och arbetstagaren beslutar att behandlingen ska inledas.

En del av de 62 % som svarade att de inte använder sig av sina semesterdagar säger att de undviker att ta ledigt – och sen går tillbaka till jobbet trots att de kanske mår dåligt eller säger till sin chef att de måste ”gå till tandläkaren eller doktorn”, vilket känns som ett mer legitimt skäl för frånvaro. Faktum är att bristen på en öppen dialog om fertilitetsbehandling på arbetsplatserna innebär att fler anställda inte känner att de kan vara ärliga om vad de gör.

Fertilitetsbehandling kan innebära fler sjukdagar – om inte rätt ramar finns på plats.

48 % berättar att de har varit sjukskrivna oftare än vanligt under fertilitetsbehandlingen. Det är ingen hemlighet att fertilitetsbehandling kan sätta både din kropp och din mentala hälsa under press.

Frågan är om statistiken skulle bli bättre om det fanns en kultur för att prata om det och fanns tydliga ramar på arbetsplatsen? De kvinnor som inte har berättat för sin chef om sin fertilitetsbehandling är i alla fall oftare sjuka än de kvinnor som har berättat för sin arbetsplats om behandlingen.

Kan en arbetsplats på något sätt stödja personer som genomgår fertilitetsbehandling?

78 % svarar att det inte finns något stöd på jobbet för personer som genomgår fertilitetsbehandling – vilket egentligen är otroligt eftersom varje arbetsplats har sin egen policy när det gäller t.ex. föräldraledighet.

När vi pratar med kvinnorna och frågar dem vad som skulle kunna vara ett stöd säger majoriteten att ”om företaget bara hade en öppen attityd om att det är okej och att man kan göra det, så skulle det vara lättare att prata om det”. Eftersom det fortfarande är ett tabubelagt ämne känner många inte att det finns utrymme för att ta upp det. De flesta vill ha möjlighet till öppen dialog för att kunna prioritera arbetsuppgifter tillsammans med chefen och ha flexibla arbetstider så att de kan gå till sina möten på kliniken. För många skulle ett omnämnande i en personalhandbok skapa mer utrymme för dialog om detta.

”Jag har ingen lust att gå till kliniken under arbetstid. Men det styrs ofta av specifika tider och mediciner. Så jag har inget val. En förståelse för detta och lite mer flexibilitet skulle göra att jag inte skulle behöva känna mig skyldig eller dölja det.” Anja, advokat

Andra föreslår saker som möjligheten att träffa en psykolog eller terapeut via arbetsplatsen.

Men påverkar det verkligen ditt arbete?

Ja, för en del. Tyvärr känner ungefär hälften av kvinnorna i undersökningen (47 %) att de inte kan utföra sina arbetsuppgifter på samma sätt som tidigare. Detta beror till stor del på att många möten på kliniken sker under arbetstid, vilket skapar en stressfaktor i vardagen. Detta är en av de saker som en tydlig policy för fertilitetsbehandling på arbetsplatsen kan ta upp.

Kan du göra karriär och samtidigt vara i fertilitetsbehandling?

Tyvärr upplever lite mer än hälften att det är svårt (52%). Många säger att det beror på att det är svårt att ta på sig mer ansvar eller säga ja till nya uppgifter när man vet (eller åtminstone hoppas) att man snart blir gravid – och också helt enkelt för att det blir för mycket att ta på sig samtidigt som man är i behandling.

”Jag söker ingenting nytt eftersom jag tycker att det är för energikrävande saker att köra samtidigt. Det känns för osäkert att börja ändra sitt fundament mitt i behandlingen. Jag har byggt upp anciennitet och ”goodwill” där jag är nu. Det gör det lättare för mig att inte längre vara ”den starkaste spelaren i laget” under en period. Sarah, arkitekt

Så om vi frågar de som faktiskt är i behandling – hur kan vi bättre stödja dem på arbetsplatsen?

Ca. 78 % av svaren handlar om öppenhet och förståelse. Om det fanns en skriftlig policy som ger utrymme för det inom företaget och att man måste berätta för sin närmaste chef för att inleda en dialog – då skulle de flesta få en mycket bättre upplevelse och potentiellt med färre negativa bieffekter. Utrymme för flexibilitet, förståelse och öppen dialog på arbetsplatsen kommer därför att underlätta för majoriteten av de behandlande personerna.